15 januari 2020| Okategoriserade

Lyckans lycka, vår lilla skitunge

73C8883A-6C4C-4D39-9A9B-DEBB354DBC91

Idag, onsdag, hade vi vår tid för vändningsförsöket. Jag och älskling var på förlossningen klockan 08. Vi fick träffa en supertrevlig barnmorska som förklarade för oss att hon först skulle göra ett ultraljud innan vi skulle vidare för att få träffa läkarna.

Barnmorskan förklarade att de alltid börjar göra ett ultraljud för att se bebisens position. Barnmorskan började känna på magen. När hon tryckte ned sina händer precis ovanför mitt blygdben blev hon tyst. Sen smetade hon på gel över samma område och förde ultraljudsdosan dit. Sen utbrast hon ”titta, bebisens huvud ligger centrerat här nere!”. Jag och älskling fattade ingenting.. Vi blev helt chockade och jag började grina av lättnad att slippa göra något vändningsförsök!

Då har alltså vår lilla skitunge bestämt sig för att vända på sig självmant.. VAD ÄR ODDSEN PÅ DET? Det känns som vi vunnit på lotto!

Barnmorskan bad oss vara lite uppmärksamma på bebisens läge. Skulle jag tycka att det känns som att bebisen vänt på sig igen så ska vi åka in till förlossningen för en koll.

Jag tror bebisen flyttade på sig inatt. Jag har nämligen knappt sovit något för att bebisen bökat runt så mycket. Jag har dessutom känt som ilningar nere i mutti och bäckenet. Hann tänka ”det kanske är bebisens huvud jag känner nu..” men sen ville jag inte riktigt tro det f‭ör att inte bli besviken. Så tänkte att det lika gärna hade kunnat vara fötterna jag kände.

När vi klev upp imorse höll bebisen även då på att böka runt. Kändes som hen hade dansuppvisning eller något..

När vi åkte till förlossningen och satt i bilen sa älskling till mig ”du känns så lugn..”. Och jag var själv chockad över hur lugn jag var med tanke på hur orolig och ledsen jag varit senaste dagarna. Jag sa ”jag kanske är så lugn för att bebis vänt på sig.. Så känner min kropp på sig det och därför reagerar med lugn”. Försökte samtidigt att INTE tänka så för att inte bli besviken om bebis ändå fortfarande låg med huvudet upp och fötterna ned. Min strategi och mitt mantra under morgonen var ”en sak i taget”.

Vi är så lättade och glada över att vi fick åka från förlossningen utan att egentligen behövt göra något. Nu håller vi tummarna för att bebis väljer att ligga kvar med huvudet ned. Går in i vecka 39 idag så hade varit schysst om bebisen ville låta sina päron slippa fler hjärtattacker❣️

TACK för allt ert stöd och era peppande ord. Så otroligt fina är ni!

EstellesPerspektiv

13 januari 2020| Okategoriserade

Graviduppdatering – vecka 37

551C21C5-DC4F-4790-AA53-5AC4B258E9D2

Antal avklarade veckor: i skrivande stund är jag i vecka 38. Det innebär att 37 fulla veckor är avklarade och därför tänkte jag sammanfatta den 37e graviditetsveckan nedan. Om bara ett par dagar går jag in i vecka 39. HERREGUD va nära det är nu. Lyckas inte vändningsförsöket blir det planerat snitt och då blir vi verkligen föräldrar SNART! Overkligt.

Bebisens utveckling: bebis är egentligen helt färdigutvecklad nu och tillväxten har saktat ned. Bebisen ligger nu mest och samlar på sig hull.. Skulle bebis komma nu skulle hen inte behöva ligga i kuvös utan det underhudsfett hen redan har räcker för att hålla kroppstemperaturen. Lungorna är även fullt utvecklade och bebis skulle nu klara av andningen på egen hand!

Hur jag mår: Förutom att jag har utomjordiskt ont i ryggen och bäckenet har nog vecka 37 varit en rätt bra vecka. Jag har känt mig relativt jämn i humöret (fram till att det visade sig att bebis vänt på sig!) och känt mig peppad på bebis ankomst.

Veckans sömn: jag vaknar inte lika många gånger per natt utan nu snittar jag ”bara” på 2-3 toalettbesök. Sover mer på dagarna gör jag dock! Brukar vakna när L åker till jobbet, då går jag upp och kissar och dricker vatten. Sen sover jag till typ 12.00. Då brukar jag gå upp och käka frukost. Sen sover jag ett par timmar till.

Veckans cravings: semlor.. Fytusan va gött!

Veckans träning: nada. Noll. Zero. Jag har så otroligt ont i ryggen så jag har varit glad de gånger jag orkat gå till bilen 30 m bort för att ta mig någonstans. Den korta promenaden på några hundra m till centrum gör jag inte ens längre eftersom jag får så ont.

Veckans tankar: under vecka 37 har jag ändå varit väldigt pepp på bebis ankomst och förlossningen. Påbörjade mitt förlossningsbrev, vi packade ned allt vi köpt till bb-väskan. Vi har fyllt på förrådet med blöjor osv. Har lite halvt börjar fatta att det ska flytta in en till människa här med oss, vår lilla människa. Men bara halvt, ändå fortfarande för overkligt för att ta in!

Veckans bästa vs. sämsta: lugnet före stormen.. Att jag ännu inte visste om att bebis vänt på sig. Det är väl både det bästa och det sämsta. Sämsta för hade jag fått reda på det tidigare hade vi då fått göra vändningsförsöket tidigare. Bästa för att jag sluppit oroa mig en hel vecka till.

Veckans mage: formen på magen är otroligt rolig. Ibland ligger bebisen nämligen på tvären, alltså horisontellt. Då blir magen sjukt bred och fötterna är ute i midjan på mig. De gånger bebisen ligger med huvudet under lungan, rumpan ned och fötterna rätt under revbenen så blir magen ganska tung och låg.

Övriga tankar: vår namnlista som varit så otroligt lång börjar nu äntligen kortas ned en aning. Nu har vi några olika alternativ vi båda gillar istället för en meterlång lista med namn. Det känns bra<3

EstellesPerspektiv

13 januari 2020| Okategoriserade

Ni är underbara, tack!

2CF0A9A8-25A6-402A-9375-97E102426E3A

Först och främst.. TACK för all kärlek. All pepp. Alla kommentarer här och meddelanden på instagram. Har varit lugnande och fint att få läsa om era vändningsförsök och även fina upplevelser kopplade till kejsarsnitt. Känner mig lugnare idag. Har börjat acceptera. Bestämt mig för att det räcker med rädslan nu. Dags att börja fokusera och tänka positivt. Vändningsförsöket kan ju faktiskt lyckas. Och gör det inte det, finns det ju fördelar med snitt också. Även fast jag får kämpa för att komma på dem..

Fick tips om att lyssna på podden ”vattnet går”, avsnitt nummer 25 med Elsa Billgren. Hon gjorde ett vändningsförsök och fick en fin upplevelse. Dessutom lyckades vändningsförsöket! Det hon även nämnde var att under de veckor hennes son låg i säte (alltså med rumpan ned och huvudet upp) så kunde hon i princip inte gå. Hon hade fruktansvärt ont i ryggen! Tydligen är det väldigt vanligt när bebisen ligger åt fel håll då ischias-nerver och annat kan komma i kläm. Plus att belastningen på bäckenet blir fel.

Det är alltså DÄRFÖR jag senaste veckorna haft så jäkla ont i ryggen och knappt kunnat gå. Har aldrig hört om det tidigare, att en bebis i säte kan påverka mammans rygg och bäcken så mycket. Men ju mer jag googlat på det desto mer info hittar jag om det. Men har aldrig hört någon prata om det förut!

Elsa berättade iaf att så fort vändningsförsöket lyckats, så kände hon samma dag hur smärtan i ryggen och bäckenet försvann och att hon fick en helt annat form på magen!

Ps. Bilden ovan visar två av bebisens filtar och en snutte som jag och älskling sover med varje natt för att de ska få vår doft. De ska packas ned i bb-väskan och följa med till sjukhuset när det sedan är dags❣️

Snart snart snart får vi träffa vår bebis som legat i min mage så länge nu. Overkligt!

EstellesPerspektiv

12 januari 2020| Okategoriserade

Vändningsförsök

1ECC9728-6ADE-413E-B9AC-6C0D19F5DF98

Va fort saker och ting kan ändra sig. I fredags hade vi tid hos barnmorskan igen. Minns ni att jag berättade om vårt förra besök där? Att vår barnmorska då trodde att bebisen lagt sig med huvudet upp och fötterna ned? Även att jag blev SÅ lättad när det efter ett ultraljud visade sig att det inte var så..

Dagarna efter det där besöket hade jag ändå en känsla av att bebisen vänt på sig trots allt. Jag tyckte bebisens rörelsemönster ändrat sig och formen på magen. Men tänkte att jag nog bara blivit nojig efter besöket hos barnmorskan. Men tänk va ens känslor ändå oftast stämmer. När vi var hos barnmorskan i fredags tyckte hon sig igen känna att bebisen låg med huvudet upp under mina revben. Men eftersom hon trodde det förra gången också och då hade fel blev vi inte särskilt oroliga men fick ändå göra ett till ultraljud. Ultraljudet visade dock tyvärr att bebis faktiskt vänt på sig den här gången.

Huvudet ligger under min vänstra lunga, kroppen ned mot bäckenet och fötterna rätt upp under revbenen på min högra sida.

Barnmorskan förklarade att vi behöver göra ett vändningsförsök så snart som möjligt eftersom jag är så långt gången nu.

Nu till det jobbiga. Jag har varit SÅ lugn hela graviditeten. Tanken på förlossningen har aldrig vid något tillfälle skrämt mig eller gjort mig rädd. Jag har bara sett fram emot och känt mig peppad på att föda barn. När jag fått frågan om det ändå finns något jag är rädd för har jag svarat ”ja, att göra vändningsförsök eller behöva snittas”. Det har varit mina enda rädslor. Men eftersom bebis redan från vecka 30 legat nedåt med huvudet har jag liksom inte oroat mig över ett eventuellt vändningsförsök.

Jäkla skitunge som bestämmer sig för att vända på sig så sent i graviditeten! Jag har fått en tid för vändningsförsök nästa vecka, vill inte skriva när vi ska göra det. Ni lär märka om det blev lyckat eller om det blir snitt.

Risken med vändningsförsök är att en bit av moderkakan kan lossna, och då blir det akutsnitt direkt på plats. Misslyckas vändningsförsöket men moderkakan håller sig hel blir det planerat snitt, och då kommer bebis väldigt väldigt snart eftersom man då väljer att sätta ett datum för snitt innan det datum bebis är beräknad att komma på.

Jag har grinat flera gånger om dagen sedan vi fick veta att det blir ett vändningsförsök. Jag försöker intala mig själv att det bara är att gilla läget. JAG VET att jag inte kan påverka situationen på något sätt nu. JAG VET att gråta och bli rädd inte hjälper ett smack. JAG VET att bebis kommer komma ut oavsett och att allt kommer bli superbra hur det än blir. Jag vet allt det där. Och det lugnar mig ibland. Och ibland får jag panik och börjar gråta. Tänker att jag välkomnar alla känslor och låter dem få ta plats ett tag till. Men snart får jag nog sätta stopp för mina känslor kopplade till rädsla och börja fokusera på positivt tänkande. Det vet jag är det enda som kommer hjälpa mig.

Nu undrar jag om någon av er har en POSITIV upplevelse av ett vändningsförsök? Vill inte höra om skräckupplevelser och akutsnitt tack. Men gärna om någon har en fin upplevelse att dela mig sig av? Även om vändningsförsöket misslyckades och det blev planerat snitt. Peppa mig lite tack<3

EstellesPerspektiv

9 januari 2020| Okategoriserade

En dag i Uppsala

866B3CD9-595D-4E03-AA1D-96B6346F87FC 0839BF81-CFA2-4FED-A2FF-463AEFC8E8839446521D-E725-4E31-874D-B27C9DCBECC1E905800E-5F5E-4CF0-86CD-441A1F678D67C88E47DA-A12E-479A-B385-0EDC61EACBAC6CCD0DA2-4D40-4DAD-A063-9261D696693B7B6C0E8D-DF05-4B0F-BEA7-7B60B7D91CFBB77BF264-888B-4DDE-84B8-1AE7BEB76D37E72876BD-FDC3-4927-92A8-490FA46B8C93467F0759-891B-4C97-A286-B5462653295F

Uppsala, tog som sagt bilen till dit igår för att träffa min kusin Emma❣️ Min mamma är uppväxt i Uppsala, så har släkt från mammas sida där. Jag har även släkt i Knivsta (ett litet samhälle utanför Uppsala) men inte från mammas sida utan släkt från min pappas sida. Det jag ville komma till är att jag spenderat mycket tid i Uppsala under min uppväxt, blir alltid lite nostalgisk när jag åker dit. Är en sådan mysig stad!

Som ni ser berättar bilderna att temat för dagen var att ÄTA. Lyckades bocka av fyra cravings: varm choklad med grädde. Nybakt bröd med gott pålägg. Semla OCH en bra tillagad latte på havremjölk.

Mot eftermiddagen strax innan jag skulle åka hem joinade min kusin David oss, alltså Emmas bror. Han hade med sig en present till bebisen, -stickade vantar. HUR gulliga? Tack snälla David❣️

Både Emma och David satsar på att bli läkare och pluggar därför röven av sig just nu. Blir väldigt stolt över dem, de lägger verkligen ned mycket tid och energi på sina studier. De är dessutom väldigt bra personer med fina värderingar 🙏🏾❤️

EstellesPerspektiv

9 januari 2020| Okategoriserade

Vilodag

F389193D-E77B-48BC-9507-DBCDB0F0D44A 46911B68-4AD9-413A-A04F-30E0D38E0983

Torsdag. Idag ska jag ligga i sängen, och på soffan, på pricken HELA dagen.

Igår tog jag bilen till Uppsala för att träffa min kusin Emma. Trots att det mest ansträngande vi gjorde var att förflytta oss mellan caféer så hade jag så j*vla j*vla ont i ryggen mot eftermiddagen igår. Älskling värmde vetekudden, masserade och gav mig alvedon. Jag mådde även illa, hade typ kramp i magen.. Kändes som sammandragningar fast utan att magen blev hård.. Och så kändes det som om någon stack knivar i mutti på mig. Har ilat heeeela natten! Vet inte om det är så att bebis håller på att fixera sig och att det därför gör så ont? Någon som vet?

Nu ska jag fortsätta kolla tv och vila under täcket. Är helt slut och har fortfarande väldigt ont i ryggen. Hoppas ni alla har en fin torsdag❣️

EstellesPerspektiv

7 januari 2020| Okategoriserade

Första (men absolut inte sista!) semlan för i år

3D817637-888B-42AA-AB7B-989AF9A4CB04

Tisdag. Idag har det inte funnits någon hejd på mina cravings-begär! Varit sugen på pricken ALLT! Jag och älskling var på kurs imorse på vår barnmorskemottagning, ”första tiden med nyfött barn”. Efter det köpte jag mig en semla och drack en kopp kaffe. Sen tokdäckade jag i sängen. Man kan beskriva mina senaste dagar med orden SÖTSUG och SÖMNBEHOV.

Idag har jag varit sugen : budapest-bakelse. Pannkakor. Rostmackor med jordgubbssylt på. Falafel. Varm choklad med grädde. Currygryta med ris och grönsaker. En riktigt go och bra tillagad latte på havremjölk. Nybakt bröd med MYCKET smör på. Vegankorv i bröd med söt-stark senap, ketchup och rostad lök. Biopopcorn och iskall cola. Haha, VEM ÄR JAG?!

Jag har som tur är inte tryckt i mig allt ovan. Jag har nöjt mig med att fantisera om det mesta av det. Men en semla unnade jag mig som sagt! Mycket gott❣️

EstellesPerspektiv

5 januari 2020| Okategoriserade

Handgjorda muggar

DB7143EE-F66B-4EF9-A711-866FACF22EA751E9EA94-4CB5-4752-8081-D10D554E0432

Har fått många frågor om dessa muggar, så tänkte svara på vart de är ifrån :)

Det hela började med att jag hittade ett konto på instagram som drivs av en tjej vid namn Emelie. Emelie är keramiker och gör helt MAGISKA saker, bland annat superfina muggar.

Jag fick en idé om att göra ”pappa”- och ”mammamuggar” som jag ville överraska L med. Så jag skrev till Emelie och frågade om man kunde få göra en specialbeställning, vilket jag fick! Processen och kontakten mellan oss har pågått sedan början av september fram till mitten av december. Vi har bollat utseende, färgval, form och typsnitt. Slutresultatet blev superbra! Bättre bilder på själva texten på muggarna finns längre ned i ett annat blogginlägg.

Klicka HÄR för att komma till Emelies instagram, passa på att ge henne cred och kärlek. Hon är fantastiskt duktig!

EstellesPerspektiv

5 januari 2020| Okategoriserade

Nya tassar

A3651BC3-8C3E-4847-A440-1FE86AE36845

Ett par dagar innan nyår fixade jag mina naglar igen. Egentligen behövdes det inte men jag tröttnade på den julröda färgen. Jag ville ha något neutralt men ändå med någon fin detalj, blev supernöjd!

Nu får vi se om jag hinner fixa naglarna igen innan bebis kommer.. Spännande❣️

EstellesPerspektiv

3 januari 2020| Okategoriserade

Nyårsafton 19/20

9C9ED1F3-AE96-4C26-BBBE-FB2199B22609 461DF65B-67F9-44A0-AF61-440D7F607CE4 B84E7EF5-F142-4598-8193-48FA7E13210C E858AFEF-CF98-4CE2-8B1B-FA23FBD8CA5B 0EF2AB45-78AA-46EE-AC45-6D52771E76C7 16642EDA-F2F0-4594-8677-0485288D93D3 48B904C3-C7AD-4CED-AFE5-4EDE55F2F3E6 3B0A22D4-F5DB-4379-961E-EBB3364805D1 A8F53D59-2E36-4461-8623-88EDD6138030 AA15D417-1540-4EBF-8BF4-142A14B31791

Hur jag spenderade nyår? På bästa tänkbara sätt❣️ Med favoritpersoner och djur<3 Min bästa vän Josefine och hennes kille Mattias samt deras två hundar, min kusin Emma och såklart älskling och våra katter Alfons och Oscar. Vi drog igång diskmaskin, torktumlare, tvättmaskin och musik. Drog för gardinerna i lägenheten och gjorde vårt bästa för att våra pälsklingar skulle slippa det hemska ljudet från raketer och smällare. Alfons var rätt lugn men vovvarna och vår katt Oscar blev rädda och obekväma :( Tycker bara det är dumheter med smällare och raketer! Tycker varje kommun kan ha EN bestämd plats varje nyår där man arrangerar något, varför inte en lasershow eller liknande? Det är så otroligt många som far illa av smällare och raketer💔

Hur som. Emma hade köpt med sig massa goda alkoholfria alternativ till mig, så fin❣️ Till förrätt smaskade vi på vitlöksbröd. Till varmrätt blev det potatisgratäng med sallad, bearnaisesås och ”lövbiff”. Jag kom på ett sätt att göra vegansk lövbiff som vi för första gången testade nu under nyår. Det blev succé, supergott! Till efterrätt gjorde Mattias pannacotta. Allt vi åt under kvällen var veganskt❤️

Vi spelade vårt favorit-sällskapsspel och vid tolvslaget skålade och dansade vi in det nya året till Aretha Franklin på högsta volym. Sen slängde vi oss i soffan och kikade film. Ett PERFEKT avslut på året.

EstellesPerspektiv