31 januari 2020|Okategoriserade

Graviduppdatering – vecka 40

958A4C23-C920-4D08-87E5-29B6743D0A1A 2ED54750-B3B8-415A-8379-D08516C635CA

Antal avklarade veckor: 40 veckor, milstolpe! Jag är i skrivande stund i vecka 41. Som ni vet har jag ju passerat BF med två dagar. Det innebär att 40 fulla veckor är avklarade och jag nu är inne i den 41:a graviditetsveckan. Bebis vill jäsa lite till och göra sig redo till max❣️

Bebisens utveckling: enligt mina gravidappar så är bebisen i vecka 40 ca 52 cm lång och väger ca 3500 gram. Men det där är ju väääldigt olika. Något intressant som dock står är att när bebisar föds så har de 300 ben i kroppen, vi vuxna har endast 206 ben. Detta beror på att alla ben inte växer ihop på bebisen förrän ett tag efter födseln. Hur häftigt?!

Hur jag mår: vecka 40 var en bra vecka! Mitt ryggont har till och från blivit bättre. Inte helt bra men smärtan har lättat lite vilket har varit helt fantastiskt! Istället har smärtan flyttat sig till mina ljumskar. Aj aj aj! Känns som det sitter 10 klädnypor i varje ljumske.. Haha! Trycker och drar. Ilar. Har även haft sjukt mycket sammandragningar! Flera i timmen dygnet runt. Livmodern tränar sig för fullt! Så häftigt att kroppen vet vad den ska göra.

Veckans sömn: den har varit bra! Har dock drömt sjuuuukt mycket. Varje natt! Konstiga drömmar. Tydliga drömmar. Drömde en av nätterna att det blev en liten tjej.. När vi skulle presentera bebisens namn höll vi en stor rosa marsipantårta där bebisens namn stod under små luckor i marsipanen. Planen var att man skulle lyfta på luckorna för att se namnet. Men man såg namnet igenom ändå! Och det var ett av de namnen vi har som topp-3 just nu! Hela familjen stod samlade med tomtebloss i händerna.. Haha! Vår lilla flicka hade MASSOR av mörkt hår. Mandelformade ögon. Så jäkla fin var hon!

Veckans cravings: alltså allt sött. Tyvärr! Önskar typ att jag bara var sugen på spenat, fibergröt och linser. Haha! Men HERREGUD va jag är sugen på socker. Pannkakor. Bakelser. Godis. Glass. Vill ju inte äta för mycket skit och för mycket socker. Vill ju att bebis ska må så bra som möjligt och inte lägga på sig onödigt med vikt. MEN. Försöker samtidigt att inte förbjuda mig själv från att äta det jag är sugen på. Har som regel att varje dag äta näringsrik mat, och är jag sen fortfarande sugen på socker och onyttigheter så får jag käka det också! Hur tänkte ni under graviditeten? Släppte ni på alla spärrar eller höll ni er hårt tyglade?

Veckans träning: inget mer än korta promenader.

Veckans tankar: det har varit en så speciell och spännande vecka eftersom vi har närmat oss BF-datumet. Bara tanken på att det kan sätta igång när som helst har fått mig alldels pirrig❣️

Veckans bästa vs. sämsta: veckans bästa var ju helt klart att vi kom i mål.. Alltså BF-målet! Min kropp har klarat av en hel graviditet, den har burit bebisen ända in i mål. Tagit hand om och gett näring. Skyddat och varit snäll mot. Så tacksam för min starka kropp som klarat av detta!

Veckans sämsta som ändå tillslut även blev  bästa var att vi fick göra ett litet besök på förlossningen en sen kväll. Jag hade varit hemma hela dagen och inte känt av bebisen. Min barnmorska har vid varje besök frågat om jag känner bebisen varje dag, hårda ordentliga rörelser. Sagt att det är viktigt och att vi annars måste kontakta förlossningen. Och jag har känt bebis ordentligt varje dag, för tro mig. Denna bebis är riktigt livlig! Jag kan till och med säga vid vilka tider på dygnet bebisen rör sig. Men just den här dagen hade jag inte känt något. Tänkte att det kanske inte var konstigt. Men framåt 21.30 började jag tycka det var lite konstigt. Älskling tyckte vi iaf kunde ringa in och rådfråga. Jag som inte vill vara till besvär tyckte att vi inte behövde det.. Att jag nog bara var nojig. Men älskling bestämde att vi skulle ringa och de på förlossningen ställde inga följdfrågor utan ville att vi skulle komma in med detsamma för en koll.

Jag blev uppkopplad på CTG och fick ligga med det i 30 min. Eftersom jag fortfarande inte känt bebisen som vanligt under den tiden ville de även att en läkare skulle få titta till bebisen. Läkaren gjorde ett ultraljud och kollade mängden fostervatten, flödet i navelsträngen. Lungor. Hjärta. Osv. Allt såg toppen ut! De hade ingen förklaring till varför bebis varit så lugn. Kan ha varit att hen legat lite annorlunda och att rörelserna varit inåt i min mage istället för utåt. Vi kunde iaf åka hem och andas ut. Ett dygn senare levde bebis rövare i magen igen, precis som vanligt!

Veckans mage: jag tycker nästan magen blivit lite.. Mindre? Kan den bli det? Haha! Tänker att bebisen kanske har sjunkit ned ännu mer och ju mer plats den tar.. Där nere. Hehe! Desto mer plats blir det uppe i magen. Låter ändå rimligt?

Övriga tankar: tänk att min mage har varit vårt barns första universum i 9 månader. Snart ska vårt barn födas in till denna värld. Till detta universum. Och det är så stort! Ett till liv, en egen unik person. Det går liksom inte att förstå hur magiskt det är!

EstellesPerspektiv

0 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *